Vi, nedanstående undertecknare av detta dokument, företräder The Swedish Rohingya
Association.
I Sidas dokument om Utvecklingssamarbete i Myanmar (Burma) framgår bl a:
Efter 50 år av militärt styre har Myanmar nu en till största del demokratiskt vald regering. Men utmaningarna är stora, inte minst till följd av militärens förföljelse av rohingyer. Sverige har stöttat demokratirörelsen i Myanmar i två decennier.

Sida – om utvecklingssamarbetet med Myanmar:
Verksamhet till stöd för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer ska bidra till att stärka möjligheter för den mest utsatta befolkningen att åtnjuta sina mänskliga rättigheter. Att stärka statens möjlighet att uppfylla sina skyldigheter genom att främja mer demokratiska och effektiva institutioner kan ingå.

FBA kan inkludera statliga aktörer i dialog och kapacitetsstärkande verksamhet, dock inte statliga militära institutioner eller funktioner i Myanmar. Om förutsättningarna tydligt förändras kan FBA…… överväga ett gradvis ökande samarbete med statliga militära institutioner och funktioner…… om det bedöms som strategiskt …. (Förtydligande: FBA = Folke Bernadotteakademin)

Vi, SRA, anser att det inte finns någon som helst anledning att ge projektbistånd till Burma. Mycket av detta hamnar med största sannolikhet i orätta fickor, och en liten del når ett väldigt litet fåtal ’demokratikämpar’ som förhoppningsvis kanske kan göra någon liten påverkan på ett odemokratiskt samhälle. Dock finns inte mycket hopp att ens inom lång
framtid få se en positiv förändring i detta totalitärt styrda land med ett styrande skikt av militärer och före detta militärer, och med total avsaknad av ‘demokrativilja’ också hos resten av regeringen, med Aung San Suu Kyi i spetsen.

Förhoppningar att en ekonomisk utveckling och demokrati skall gå hand i hand har aldrig
infriats – snarare tvärtom. ( Detta kan Sida vittna om.) I Burma finns ej ens tillstymmelse till en förhoppning om ‘good governance’! Förutom det faktum att det styrande skiktet ej vill förlora sin egen makt, så är man, på grund
av landets stora beroende av Kina, både ekonomiskt och säkerhetspolitiskt och såsom en viktig vapenleveran-tör, ‘tvingad’ till stora eftergifter inför Kinas krav på en landförbindelse till Bengaliska viken och därmed till Indiska oceanen genom Burma. Kina begär också landområden inom Burmas territorium för expansion av sin egen industri. Burma kommer därför sannolikt inte sträva efter en utveckling av landet vilken skulle tillfredsställa de etniska folkens legitima krav på självständighet och demokratisk utveck-ling.

Bistånd till Burma snarast stärker tidigare uppenbara tendenser till kleptokrati än till ett demokratiskt styrelseskick! Det förtjänar att påpekas att kleptokrati, bistånd och diktatur lätt binds samman i en ond cirkel. Bistånd var länge, och är fortfarande, det enklaste sättet att avlöna en krets klienter inom polis, militär och näringsliv.Det är vidare en illusion att tro att en regering i Burma ska förmedla bistånd till Rohingya- folket, bl a beroende på Kinas intresse av att exploatera Rakine-provinsen, eller till andra utsatta etniska grupper, Det överordnade för regimen är i huvudsak – ett land, ett folk och ett språk/en religion.

Ett land /en regim som tillåter folkmord på flera olika etniska folkgrupper, och dessutom med flera regelrätta inbördeskrig mellan rebellarméer och reguljära trupper – med barnsoldater- där det förekommer enligt internationell lag förbjudna krigshandlinger förtjänar knappast vårt svenska bistånd.

Det är snarast en skam att Sverige skänker detta bistånd till Burma.
Vi, SRA, kämpade 2016 – 2017 för att Sverige ej skulle bidra med ett stort bidrag – uppskattningsvis 100 miljoner kronor – till folkräkningen, vars resultat blev mycket negativ för bl a rohingya-folket.

Vi, SRA, ansåg och anser fortfarande att det ej heller fanns någon som helst anledning att sätta upp ett biståndskontor i Yangoon vilket naturligtvis för med sig stora driftskostnader. Inrättandet av detta kontor innebar också en stor prestigevinst för sittande regering. Detta kontor legitimerar ytterligare denna förtryckarregim.

Vi, SRA, försökte den 8 augusti 2017, vilket var dagen efter ett antal gränspolisposteringar hade blivit angripna av en liten grupp ’terrorister’ vilken incident utlöste regeringstruppernas breda och urskillnings-lösa repressalier mot lokalbefolkningen, vilket i sin tur utlöste den stora exodusen av rohingyer till Bangladesh, att förmå utrikesdepartementet att reagera med ett skarpt fördömande av Burmas militära aktioner så att förhoppningsvis, och även kanske sannolikt, folkmordet hade kunnat stoppas, eller åtminstone begränsas.

UD var beklagligtvis fullständigt ’tondöva’ för våra propåer, trots att vi, SRA, sannolikt var de som bäst kunde läsa av den burmesiska regeringens handlande via våra personliga kontakter in i det burmesiska styrande etablissemangets tänkande, historia och kultur.
Vi ber dig, Peter Eriksson, att visa handlingskraft och omedelbart avsluta detta
projektbistånd till Burma/ Myanmar.
(Vi, The Swedish Rohingya Association / SRA, skulle önska att detta bistånd allokeras såsom humanitärt bistånd till de många etniska grupper som lider mycket stor nöd – både inom Burmas gränser och till de etniska folkgrupper som tvingats bli flyktingar i bl a Kina och Thailand och Bangladesh. (Totalt i Bangladesh lever idag fler än en million rohingyas.)

Stockholm den 24 februari 2020
The Swedish Rohingya Association
www.rohingya.se
info@rohingya.se
Styrelse
Abul Kalam
akarakani@yahoo.com, abul.kalam@rohingya.seJohan Wihlborg
wihlborg.johan@gmail.com
Jan Wihlborg
wihlborg.jan@gmail.com
Mobil:0704 418078
——————————————————————————
Diverse faktauppgifter:
Sidas projektbistånd till Myanmar (Burma) under 2019 – 238 miljoner kronor.

https://www.regeringen.se/49c30a/contentassets/9218ef4fff4f4ed899233f40f86196de/strategi-for-utvecklingssamarbetet-med-myanmar-2018-2022_.pdf

Svenskt utvecklingssamarbete med Myanmar inom ramen för strategin ska bidra till ett demokratiskt, jämställt, fredligt och inkluderande samhälle där jämlik hälsa, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer respekteras och människors sårbarhet för kriser och katastrofer minskar. Strategins bidrag till att möta den multidimensionella krisen för
rohingyabefolkningen är del av alla mål och genomförandet. Strategin ska gälla under perioden 2018-2022 och omfatta 1250 miljoner kronor för Sidas verksamhet och 30 miljoner kronor för FBA:s verksamhet för hela perioden. Målen för verksamheten är sammanlänkade och en integrerad ansats ska tillämpas.

Sidas humanitära bistånd till Myanmar och Bangladesh var för år 2019 budgeterat till 84 miljoner kronor Humanitärt stöd i Myanmar och Bangladesh
Situationen i delstaten Rakhine är allvarlig. Det militära övervåldet mot rohingyabefolkningen har medfört ett enormt lidande, förstörelse och ökade motsättningar.

En FN-rapport från 2018 slår fast att övergreppen och brotten är av samma slag som i andra fall rubricerats som folkmord. Under 2017 flydde mer än 700 000 människor delstaten, i huvudsak till Bangladesh. Även i delstaterna Kachin, Chin och Shan pågår väpnande konflikter.

De värst drabbade områdena är i princip avstängda för organisationer, diplomater och humanitärt stöd. Sida stödjer internflyktingar samt flyktingar från Rakhine som tagit sig över gränsen till Bangladesh och som lever under mycket svåra förhållanden. Planerat stöd under 2019 är 42 miljoner SEK för flyktingarna i Bangladesh, och 42 miljoner SEK för stöd inom Myanmar.

Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Myanmar

Utdrag ur Sida – Publicerad 26 april 2017 · Uppdaterad 18 juni 2019
Efter mer än 50 av militärdiktatur fick Myanmar 2015 för första gången en delvis folkvald regering under civil ledning. Viktiga steg har tagits mot etablering av mer demokratiskastrukturer. (SRAkommentar:??) Konstitutionen ger dock fortfarande militären avgörande inflytande över politik och säkerhetsfrågor och militären agerar inte under civil kontroll.
’Väpnade konflikter mellan etniska grupper och militären pågår sedan decennier i flera områden av landet. Konflikterna har ökat i omfattning under senare år med tusentals nya internflyktingar. En komplicerad fredsprocess pågår. Kränkningar och övergrepp, såsom mord, våldtäkter och kidnappningar, begås både av militären och av de väpnade grupperna. Straffrihet / militärens immunitet är ett stort problem.

Det finns sedan länge spänningar mellan olika religiösa grupper i landet, främst mellan muslimer och buddhister. Minoriteters åtnjutande av mänskliga rättigheter är en av landets största utmaningar.  Situationen för den muslimska minoriteten rohingya i delstaten Rakhine är mycket allvarlig.

Rohingyer har sedan 1982 nekats medborgarskap. De utsätts för förföljelse och allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter. Omfattande så kallade upprensningsoperationer i norra Rakhine resulterade under hösten 2016 och andra hälften av 2017 i mycket grova och systematiska kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Övergreppen har fortsatt under 2018. Över 700 000 rohingyer har på kort tid tvingats fly till flyktingläger i Bangladesh.

Övergreppen visar alla tecken på att brott mot mänskligheten har begåtts. FN:s rapportörsuppdrag (Fact-Finding Mission) har även konstaterat att brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser begåtts i Myanmar. Den tidigare positiva utvecklingen vad gäller yttrande- och mediefriheten har vänt de senaste åren. Ett flertal journalister har åtalats och fängslats, vilket bland annat lett till ökad självcensur. Internet är fritt, men godtyckliga åtal för förtal på internet förekommer.

Människorättsförsvarare och personer ur det civila samhället som engagerar sig till exempel i frågor om markrättigheter, yttrandefrihet, eller i frågor som rör de pågående konflikterna löper risk att åtalas. Reviderad lagstiftning har ytterligare begränsat mötesfriheten. Manifestationer och protester kan hållas men arresteringar och åtal mot demonstranter
förekommer. Våld mot kvinnor är ett utbrett och omfattande problem. Det saknas fullgott skydd för barns rättigheter. Våld mot barn liksom barnarbete är relativt vanligt och barnsoldater förekommer.

Det finns ett stort antal internflyktingar i Myanmar på grund av våld och konflikter samt översvämningar. Totalt uppskattas cirka en miljon människor i hela landet vara i behov av humanitär assistans.  Myanmar är ett av de minst utvecklade länderna i världen. Enligt Världsbanken lever 32 procent av befolkningen under fattigdomsgränsen. Ytterligare cirka 30 procent lever strax över densamma.

Korruption i Burma:
Corruption in Myanmar is an extremely serious problem. A U.N. survey in May 2014 concluded that corruption is the greatest hindrance for business in Myanmar. Transparency International’s 2017 Corruption Perception Index ranks the country 130th place out of 180 countries. Myanmar’s jade trade makes certain years up to almost half of the nation’s GDP. A 2015 report indicated that the trade is largely exploited by the nation’s elites who have a controlling interest in the industry. It was ascertained that in 2014, Myanmar’s ruling elite had appropriated roughly US$31 billion worth of jade, figuring nearly 50% of the nation’s economy. (Man kan notera på bilder från jade-’open pit’- gruvor att grävmaskiner av märket Volvo används!)

Den tidigare premiärministern tillika överbefälhavaren Than Shwee ingår i ett konsortium, var i hans egen familj har en ledande position, i exploateringen av denna för nationen så mycket viktiga jade-handel. Global Witness estimated that corrupt politicians and connected businessmen had stolen approximately US$122.8 billion of jade over the past decade [evidence needed to support this estimate], and stated that Myanmar’s jade trade is possibly the greatest natural resource
racket around the world in modern history. It was also determined that over a hundred active jade mines are controlled by no more than fifteen of the same military-connected individuals. The inhabitants of jade-producing areas live in squalor while the elites profit heavily.

Ett bistånd till Burma / Myanmar legitimerar en regim vilken utför folkmord på egen befolkning. Detta inbegriper också mycket allvarliga militära konfrontationer mot etniska rebellarméer som kämpar för frigörelse från regeringens förtryckande regim vilken den nuvarande regeringen står för. Vidare så stöttar / underlättar ju naturligtvis också det svenska biståndet den utbredda korruptionen som även letar sig in inom regeringens korridorer. (I detta sammanhang finns all anledning att hänvisa till en skrift beställd av EBA – Expertgruppen för Biståndsanalys – med rubrik ’Enprocentmålet – en kritisk essä’ utkommen 2017 – vilken ger en intressant vinkling på vårt svenska bistånd.)